Slut på latmansdagarna

Idag var vi några tappra (Rose, Benson, Sissi o jag) som trotsade regnet och spårade på Glömstafälten. Bilden är tagen tidigare i år, även om det var blött och lite kyligt så behövdes ingen mössa. Bästa spåret stod Roxy för, den damen tror sig kunna allt själv och spårade med lite nonchalans tills hon blev trött och var tvungen att koncentrera sig. Sissi hade ökat svårighetsgraden vilket var perfekt timat för henne nu. På alla hundarna märktes att det inte hade spårats på ett tag.

På kvällen tittade solen fram, så färden gick till Salem för att träna lydnad.
Mycket tid går åt till att träna kontakten med Quincy, som anser sig kunna klara sig själv i alla situationer. Idag kom vi riktigt långt och passet slutade med att hon bjöd upp till lek och var riktigt intensiv och påstridig. Tänk att man kan bli så glad över att ha en hoppande och galen hund. Det känns som om vi bryter igenom en barriär och att det blev en vändpunkt idag.

Frode tränade också mycket kontakt, apportering och konan. Det märks att de har fått ligga lite i träda vad gäller lydnadsdelen i sommar. Men som sagt, nu är det slut på latmansdagarna.
Ha det bäst

Kjell o Kicki